Archive for april 2012

Nästan tre mil – varav 8,5 kilometer flygandes

Då var första utelandningen sen 2002 avklarad. Och rackarns vad trevligt det var. Att flyga sträcka. 8, 5 kilometer är kort för en spitzenpilot, men för mig var det en liten seger. Framförallt för att jag tyckte att det var så himla kul. Har saknat känslan. Start Tusenmeter berg – landning nedanför campingen i Duved.

Tracklog 29 april

Egentligen så var det helt enkelt meningen att det skulle vara så bra. Hela dagen var bra med Åre out and return. Vi startade 09.00 från Åre torg.

Start Åre out and return

Målet var i första hand att gå till Hummeln för att där invänta sydvinden och termiken. Martine och jag hittade varandra i samma tempo och slog följe. Första vägvalet kom vid Fjällgården där de första grupperna tog sig rakt upp för backen. Vi valde serpentinen och upp cykelspåret för att gå på hård snö och lite zickzack.

Martine och jag halvägs till Hummeln.

Vi sneddade sedan över Stjärnbacken och WC-backen (som visst heter Månbranten numer) så att vi kom upp på transportsträckan som leder till WC-berg. Vidare på transportsträckan till Åre Ski Inn för lite energipåfyllning. Där hittade vi Andreas, Cecilia, Jonas och Viktor som taktikfikade. Resten av startfältet hade valt Hummeln för samma sak. Och så fick jag veta att min gamla Sector lever ett nytt liv som omsydd kite genom Viktors försorg.

Taktikfika på Åre Ski InnEnergipåfyllda och vid gott mod var det efter en halvtimme dags att bryta upp. Någonstans på vägen hade Martine och jag bestämt oss för att gå till Rappet väst. Vi ville båda ha några extra chanser att hitta bra blåsor, vi hade gott om tid på oss och vi kände oss i fin form. Samma gällde våra fyra upphittade medtävlande. Så från fikapausen gick vi vidare uppåt på World Cup leden och Årevägen tills vi nådde Rappet väst. Cecilia, Andreas, Jonas och Viktor var lite kvickare än oss.

Vidare från VM-platån

Vi fortsatte med zickzackandet och nådde målet Rappet väst cirka tre timmar och en kvart efter vi lämnade torget. Väl uppe var termiken i full gång men vinden snurrade lite runt. Och vi beslutade att gå vidare till Tusenmeter berg. Där var det full fart och efter byte till torr ulltröja, torra ullstrumpor och snabb påfyllning av energi och dricka lade vi ut för att starta.

Redo för start

Iklädd mitt extremt sköna och funktionella Kari Traa Alta ställ med min ”snyggaste-skärmen-i-världen” Gradient Freestyle 2 pimpad med Kari Traa logga så var jag redo för start. (Och ja, jag är sponsrad. Och ja, både underställen och skidkläderna är huuur sköna och bra som helst!)

Planen var att snedda över kabinvajrarna till VM-platån för att hitta första blåsan. Och det funkade. Driftade bak en del och växlade mellan 2-3 blåsor innan jag nådde höjd för att dra mot Mullfjället. Det var ruskigt motigt och jag funderade ett tag på om jag skulle vara tvungen att vända om, kurva upp igen och dra österut istället. Men så fick jag en blåsa som jag kunde följa några hundra meter för att sedan fortsätta mot Tegefjäll. Det var fortfarande rätt motigt så jag planerade att runda Tegetornet för att sedan flyga och landa på nåt fält i Ängarna. Men så pip-pipade det i varion och pip-pipade lite lagom hela tiden medan jag gled över Tegefjäll.

Vinden på lågan var ostlig och det småpep så pass att jag nu visste att jag skulle ta mig till början av Duved. Flera mindre fält slapp besök av mig och med god marginal nådde jag det gigantiska fältet nedanför campingen i Duved. Gjorde till och med en riktig inflygning.

Och trots att det inte var långa distansen och trots att det skakade över Tegefjäll och Duved var det så himla kul att utelanda full av glädje över ett roligt flyg, inte av glädje att äntligen stå på marken. A small step for any spitzenpilot, a giant leap for me.

Utelandning Duved

Flera skärmar kom och kurvade upp sig över Mullfjället och flera gjorde riktigt låga räddningar. Nästa år kanske det är jag. Och det var så himla skönt att stå där på landningen och känna att – jo, jag vill mer igen.

Sen var frågan om jag skulle gå lite längre västerut för att få en längre sträcka eller om jag skulle gå tillbaka till torget. Det blev tillbaka till torget. Efter att ha bestigit Skutan med skärmen på ryggen så kändes 8 kilometer mer frestande än 10, 12 eller 14. Så så fick det bli. Sju timmar och 30 minuter efter start gick jag i mål. Mycketmycket nöjd.

Målgång

Det här var den mest avslappnade, trevliga, härliga tävling jag någonsin varit med på. Hoppas verkligen att det blir en Åre out and return nästa år igen!

And the results:

Placering, Namn, Antal km, Målbonus, Total
1. Martin Annsberg, 39.80, 7.96, 47.76
2. Fredrik Gustafsson, 37.60, 7.52, 45.12
3. Lars Gjelten, 36.20, 7.24, 43.44
4. Magnus Stenberg, 34.20, 6.84, 41.04
5. Mats Andersson, 33.20, 6.64, 39.84
6. Andreas Florén, 38.80, 0.00, 38.80
7. Fredrik Lindholm, 31.00, 6.20, 37.20
8. Stefan Rolén, 30.00, 6.00, 36.00
9. Tobbe Hinas, 29.00, 5.80, 34.80
10. Kristoffer Stenbeck, 26.80, 5.36, 32.16
11. Magnus Eriksson, 25.20, 5.04, 30.24
12. Lisa Jönsson, 23.10, 4.62, 27.72
12. Mattias Joelsson, 23.10, 4.62, 27.72
14. Lasse Nilsson, 17.90, 3.58, 21.48
15. Staffan Rolfsson, 17.80, 3.56, 21.36
16. Jonas Svedberg, 16.80, 3.36, 20.16
17. Pernilla Hammar Rognöy, 14.80, 2.96, 17.76
18. Viktor Ölen, 14.60, 2.92, 17.52
19. Irving Preston, 13.80, 2.76, 16.56
20. Henning Westgård, 13.20, 2.64, 15.84
21. Martine Eng, 11.80, 2.36, 14.16
21. Cecilia Granrot, 11.80, 2.36, 14.16
23. Trond Schwartz, 6.00, 1.20, 7.20
23. Petter Ulvang, 6.00, 1.20, 7.20
25. Ulrik Rydstedt, 4.60, 0.92, 5.52
25. Diego Borja, 4.60, 0.92, 5.52
25. Ronny Selin, 4.60, 0.92, 5.52
25. Kristoffer Toivanen, 4.60, 0.92, 5.52

Tävlingshorn och Åre out and return

Alltså. Jag har väl egentligen vetat att jag skulle, men genom att inte anmäla mig på en gång så har jag sluppit att träna mot ett mål. Eller nåt. Jag vet inte. Och så har jag haft massor att skylla på. Dåligt tränad, fel utrustning, för mycket jobb. Alla dåliga ursäkter när det äntligen dyker upp en tävling som är precis det jag vill pyssla med.

Och ja – jag har för dålig kondition och för lite tid i luften för att vinna, och ja – jag har inte lättvikts- eller distansskärm eller fungerande gps, och ja – jag har för mycket jobb. Men vad är vitsen med att bara springa på och strunta i allt det roliga? Det gör mig knappast mer tränad, ger mig knappast en bättre anpassad utrustning och det ger mig i vart fall inte mindre jobb.

Så nu kör vi. Åre out and return. Den bästa flygdagen mellan 28 april och 1 maj väljs ut. Vi har nio timmar på oss att samla så många kilometer som möjligt. Start och mål i Åre. Det här blir kul!

Och så får min fina skärm testa sig i termiken. Jiha!

Januariflyg

 

En nivå upp?

Väskan är packad och jag står och studsar på plats. Canon 1000d har bytts ut mot en Canon 7d. Nu är det dags att snäppa upp hobbyfotograferingen några nivåer.

Vera Pippi kameratest

Gips on – gips off

Så. I onsdags fick Vera ett stort helbensgips för att knät skulle få vila upp sig lite. I dag åkte det av. Vi är inte så mycket klokare men det ska inte vara något allvarligt fel på knät och nu så har vi fått i uppgift att få det i full rörlighet inom en vecka och kryckorna ska bort inom två. Mission accepted!

På väg till ortopeden

Signerat gips

Gips off